Vanliga problem
Här reder vi ut vanliga problem
Dålig andedräkt
Dålig andedräkt (halitosis) kan orsakas av många saker. En vanlig uppfattning är att odören kommer från magen. Det stämmer sällan. Det vanligaste ursprunget är munhålan.
Om du sätter handen för munnen och luktar säger det inte så mycket, eftersom du är van vid dina egna lukter. Luktar du istället på ett koncentrat från munnen kan du ofta känna mer. Ta en tandtråd och för samma del av tråden mellan många eller alla bakre tänder. Sätt tråden under näsan och lukta.
Du kan också pröva att skrapa saliv från tungans bakre del med en plastbit och lukta. Alternativt slicka på armen, låta det torka och sedan lukta. Det bästa är dock att fråga några vänner. Gärna flera, eftersom din närmaste omgivning också kan vara van vid din andedräkt och därför kanske inte känner dina odörer lika starkt.
En god munhygien och behandling av eventuell tandlossningssjukdom är viktigt för att bli av med munodör.
- Regelbundna besök hos tandläkaren eller tandhygienisten för rengöring och kontroll är en förutsättning för en hälsosam och välluktande mun.
- Borsta tänderna morgon och kväll med en fluortandkräm. Undersökningar visar att odören ofta kommer från de bakre delarna av tungan. Borsta därför även tungan, eller använd tungskrapa.
- Använd tandtråd eller något annat alternativ för rengöring mellan tänderna en gång om dagen. Innan läggdags är att föredra.
- Om du har avtagbara proteser så ta ut dem på natten om inte din tandläkare rekommenderat annat.
- Munsköljningsmedel har oftast en högst tillfällig effekt på dålig andedräkt. Många gånger har det ingen effekt alls. Om du regelbundet måste använda medel för att dölja en illaluktande andedräkt rådfråga istället din tandläkare.
- Sockerfria tuggummin hjälper till viss del. Främst genom att de stimulerar salivproduktionen.
- Om du tror att du har en konstant dålig andedräkt skriv ned vad och när du äter under 3-7 dagar och visa för din tandläkare. Informera alltid tandläkaren om du har fått någon läkarbehandling och/eller nya mediciner sedan ditt senaste besök.
Ilningar
Ilningar och isningar i tänderna är oftast ofarligt, men nog så irriterande. Orsakerna kan vara flera.
Ilar det i en tand när du äter något kallt eller dricker något varmt kan det bero på att du slarvat med munhygienen, att dina tänder är överbelastade, att du borstat för intensivt, att tanden har en spricka eller på grund av karies. Hela tanden kan drabbas av ilningar, men tandhalsarna brukar vara extra utsatta eftersom det där inte finns någon skyddande emalj.
Om ilningarna håller i sig kan tandpulpan vara skadad och då måste tanden kanske rotbehandlas.
Vissa tandkrämer sägs ha effekt mot ilningar. Det beror på att de hjälper till att plugga igen de små kanalerna på rotytan. Inga omfattande vetenskapliga bevis finns för att det verkligen fungerar, men det skadar inte att prova. En del människor upplever att det blir bättre. Som hjälp mot ilande tandhalsar kan tandläkaren i vissa fall lägga på ett tätande medel eller fluorbehandla de känsliga ytorna.
Ilningar kan också bero på att du har ett hål. Om det ilar under en lång tid bör du gå till tandläkaren för att kontrollera. Ibland kan det röra sig om att du måste byta ut en fyllning som kanske läcker.
Vid enstaka tillfällen kan ilningar bero på att pulpan är skadad och då måste tanden kanske rotbehandlas.
Svullnad och ömhet
Svullnad och ömhet i munhålan är ett tecken på att något inte står rätt till. Det kan röra sig om en infektion eller en skada.
Bakterier och matrester kan orsaka infektion i tandköttsfickorna. Symptomen kan då vara svullnad, ömhet, rodnad och smärta.
När visdomständerna (oftast de i underkäken) är på väg upp fastnar det lätt mat där som kan orsaka en svullnad. Försök att göra extra rent där med en soloborste och klorhexidingel. Om det inte går över kontakta kliniken.
Man kan få infektioner i pulpan som sprider sig till benet via rotspetsen. Tanden måste då rotbehandlas. Misstänker du detta ta kontakt med kliniken.
Får du feber och är svullen ta kontakt med kliniken.
Om du är mer svullen än bara lite svullen i tandköttet ta kontakt med kliniken.
Tandvärk
Tandvärk kan bero att pulpan blivit inflammerad eller infekterad.
Kontakta din tandläkare om du får tandvärk. Även om den först dyker upp och sedan försvinner. Problemen kan förvärras om du inte får hjälp i tid.
Smärtan håller oftast i sig någon minut. Utan behandling återkommer värken allt oftare men med tiden kan känsligheten för kyla försvinna. Risken för att pulpan har dött är då stor och en djupare infektion kan sprida sig ner i rotkanalerna. En rotfyllning kan många gånger rädda tanden.
Tandläkaren reparerar emaljskadan. På så sätt upphör vätskeströmmarna i dentinet och smärtan försvinner.
Inflammation i tandens pulpa kallas för pulpit. Det skapar ett tryck i pulpan som ger tandvärk. Vid lindrigare former av pulpit uppstår smärtan när tanden utsätts för värme eller kyla. Ofta får du också ont när du äter. Vid svårare pulpit återkommer värken oberoende av yttre påverkan.
Smärtan upplevs ofta som molande och pulserande. Den kan också vara väldigt intensiv. Om pulpiten inte behandlas upphör smärtan efter ett tag. Det beror på att kroppen försöker göra sig av med bakterierna genom att bilda var. Det kan vara farligt att inte behandla varbildningen, eftersom den kan sprida sig till andra delar av ansiktet.
Inflammationen gör att blodcirkulationen i pulpan är dålig. Lokalbedövning som lindrar smärta lokalt påverkar inte den här typen av inflammation. Vanliga värktabletter kan däremot hjälpa. Antingen dras tanden ut, eller så rensas bakterierna bort från pulpan.
Blödande tandkött
Det är inte bara tänderna som behöver skötas om. Även tandköttet behöver omvårdnad. Ett blödande tandkött tyder på inflammation. Det kan också vara ett tecken på begynnande tandlossning.
Det mest effektiva sättet att förebygga eller bota blödande tandkött är att vara noggrann med munhygienen. Tandborste och tandtråd är de bästa och skonsammaste hjälpmedlen för detta.
Smärtan håller oftast i sig någon minut. Utan behandling återkommer värken allt oftare men med tiden kan känsligheten för kyla försvinna. Risken för att pulpan har dött är då stor och en djupare infektion kan sprida sig ner i rotkanalerna. En rotfyllning kan många gånger rädda tanden.
Det finns bakteriedödande medel för munbruk. Dessa används ofta under en begränsad tid, till exempel efter operationer i munnen. Det botar dock inte orsaken till det blödande tandköttet. Med rätt teknik på rengöringen, tandborstning och tandtråd, mellanrumsborste och tandstickor, läker inflammationen normalt ut på någon vecka. Om den inte gör det ska du kontakta din tandläkare/tandhygienist.
Tandlossning (parodontit) är ett angrepp på tandens fäste. Det kan visa sig genom blödande och svullet tandkött. Undersökningar visar att majoriteten av svenska 50-åringar har parodontit i någon grad. 10 procent av alla vuxna har allvarlig parodontit.
Vi har en specialist i tandlossning på kliniken som hjälper dessa patienter vid behov.
Vi hjälper även andra tandläkare i regionen som skickar remisser till oss angående tandlossning.
Om tandlossningen sprider sig så att tänderna blir långhalsade och lösa finns det en risk för att de till slut ramlar ut. För att motverka detta kan tandläkaren ibland rekommendera en operation.Vid en operation skärs det inflammerade tandköttet bort. En ordentlig rensning runt tänderna görs också.
Förhoppningsvis blir tandköttet friskt igen. Tändernas livslängd blir sannolikt längre, men sjukdomen kan dessvärre vara kvar eller komma tillbaka.
Tandsten
Tandsten bildas av plack, det vill säga den beläggning som lägger sig på dina tänder.
Plack som får sitta kvar på tänderna förenas med kalksalter som finns i din saliv. Blandningen hårdnar och bildar det som kallas för tandsten. När det väl blivit tandsten kan du inte längre borsta bort den. Då måste du vända dig till din tandläkare eller tandhygienist som tar bort den med speciella verktyg.
På sikt kan plack och tandsten orsaka både karies och tandlossning. Om du rengör tänderna noga både morgon och kväll hinner placken inte fastna. Så minskar du risken för eventuella problem på ett enkelt sätt!
Det finns två olika sorters tandsten: salivsten och serumsten. Salivsten bildas nära de stora spottkörtlarna. Det är vanligt att salivsten sitter på insidan av framtänderna i underkäken.
Den här typen av tandsten är först grynig med en vitaktig färg. Så småningom blir den hårdare och mörkare i färgen. Om du tittar i munnen med hjälp av en spegel kan du ibland se den.
Serumsten bildas i tandköttsfickorna och kan orsaka inflammation i tandköttsfickorna. Den är vanligtvis hårdare än salivsten och har en mörkbrun färgton. Serumsten fastnar ofta i små öar som sitter fast på tandens yta.
Om du borstar tänderna noggrant och går på regelbundna besök hos tandläkare och/eller tandhygienist minskar du risken för tandsten. Det är viktigt att tandsten tas bort i tid eftersom den kan leda till tandköttsinflammation och därefter tandlossning.
När placken blivit tandsten täcker den ibland tandköttskanten och du får svårt att hålla rent där. Den inflammation som kan uppstå luckrar upp tandköttet och kan bidra till att tandköttsfickorna blir djupare. Där kan sedan bakterierna sprida sig. Bakterierna angriper käkbenet och förstör fästet för tänderna. Så småningom kan det leda till tandlossning.
Tandpressning
Normalt slits tänderna ner långsamt. För en del människor går det dock lite snabbare. Orsaken kan vara tandpressning, eller tandgnissling, som vanligtvis sker nattetid och oftast helt omedvetet.
Ansiktet, munnen och tuggsystemet är en komplicerad apparat. Många faktorer påverkar balansen. Det finns teorier om varför vissa människor pressar tänder, men några säkra svar finns inte. Tandpressning kan leda till att tandhalsarna blottläggs, att tänderna slits ner och lagningar går sönder. Benet runt tänderna kan också ta skada.
Utlösande faktorer för tandpressning kan vara att bettet inte passar ihop, att det saknas tänder, eller att de står i ett sådant läge att jämvikten störs. Det kan också handla om att käklederna har skador, eller att det centrala nervsystemet som samordnar tuggsystemet kan vara påverkat, till exempel genom sjukdom eller stress. Orsaken är sällan bara en.
Vissa är helt omedvetna om sin överbelastning, medan andra har symptom. Det kan röra sig om värk i rygg, axlar, huvud, öron och muskler, eller ömhet i tänder och käkleder. Ibland kan det också innebära svårigheter att gapa eller stänga munnen, käkledsljud och låsningar.
Tandläkaren kan ofta tidigt se problemen och erbjuda hjälp. Den vanligaste metoden för att skydda och ibland också bota en patient från tandpressning är bettskena. Bettskenan stabiliserar käken och avlastar käklederna. Den kan också användas för att förbättra funktionen i tuggsystemet och bidra till att spända käkmuskler lättare slappnar av. Dessutom skyddar den från det slitage och den belastning på tänderna som gnisslingen orsakar.
Skenan används vanligtvis på natten.
En finsk undersökning har visat att människor som regelbundet gnisslar och pressar tänder känner sig mer stressade på arbetet. Enligt undersökningen är det i större utsträckning kvinnor som pressar och gnisslar tänderna samt känner sig stressade.
De som sade sig ha de högsta nivåerna av stress var även de som rapporterade att de i större grad gnisslar och/eller pressar tänder.
Visdomständer
Visdomständerna sitter längst bak i munnen. Vanligtvis kommer de fram när du är mellan 18 och 25. Men det är inte säkert att alla visdomständer dyker upp – vissa får en, andra får alla fyra. En del får inga alls.
Visdomständer är de tänder som vanligen kommer upp sist, och det tar tid för dem. Om det är ont om utrymme kan du få problem. I vissa fall kan det vara nödvändigt att operera bort en eller flera visdomständer.
De är av samma kvalitet som dina övriga tänder. Skillnaden är att rötterna kan se annorlunda ut – de kan vara flera och krokigare. Läget gör att de ofta är svåra att hålla rena. När de kommer fram så blir det extra svårt att hålla rent dels för att man inte är van att göra rent där, dels är det längst bak och det blir som en ficka där det lätt fastnar mat. Tandköttet kan bli irriterat. Ibland kan det svullna upp, på grund av bakterieinfektion. Det brukar hjälpa om tandläkaren spolar och gör rent.
Tandluckor
Dagens moderna material och behandlingar kan hjälpa de flesta att få tillbaka utseende och funktion trots att tänder saknas.
Det finns flera orsaker till tandluckor. En tand kan ha gått förlorad, kanske genom en olyckshändelse. Det kan också röra sig om en skada i fästet som gjort att tandläkaren varit tvungen att avlägsna tanden. En del människor har aldrig ens haft den saknade tanden – man kan nämligen födas utan ett tandanlag.
Om patienten inte störs av mellanrummet, och om risken för obalans är liten, behöver inte tandluckan behandlas.
Färgförändingar
Missfärgningar kan orsakas av mat och dryck. En skadad tand kan också skifta i färg.
Tandfärgen varierar från människa till människa. Tänderna mörknar också med åren. Mat, dryck och tobak påverkar dina tänders färg.
Om det rör sig om ytliga missfärgningar kan tandläkaren eller tandhygienisten ta bort dem med en noggrann putsning.
Färgämnen från mat och dryck kan också ge djupare missfärgningar. Då kan en blekning vara lösningen för att få tanden, eller tänderna, ljusa igen.
Olika delar på tanden har olika färg. Tandhalsen är till exempel ofta mer färgstark, och skären på framtänderna ljusare och många gånger blåtonade eller genomskinliga. Hörntänderna är oftast mer färgstarka än vad framtänderna är. Tuggytorna har vanligtvis mörka fåror i de naturliga sprickorna.
Färgförändringar kan bero på att pulpan inuti tanden skadats eller dött. En skadad tand kan skifta i färg och bli grå-brun. Efter en tid brukar tanden blekna och anta en mer gulaktig färg. Blekning kan vara ett sätt att få tanden ljus igen. Om tanden däremot ändrar färg ytterligare bör du uppsöka din tandläkare. Gamla lagningar kan ibland missfärgas. Missfärgningar kan även bero på karies – hål i tänderna.
Det finns genetiska sjukdomar som ger skador i emaljen av olika slag. Det innebär oftast att emaljen inte håller och faller av från dentinet. Ofta är dentinet därunder dessutom kraftigt missfärgat och skiftar i brun-svart.
En del har medfödda skador på emaljen som brukar synas som en kritig, vit fläck. Dessa skador har oftast uppstått redan innan födseln, eller under amningen. En orsak till detta kan vara för mycket fluortillförsel via mamman eller senare till barnet. En annan kan vara sjukdom hos mamman eller barnet, till exempel näringsmässig obalans. Man vet också att vissa antibiotika (tetracykliner) ger emaljskador, om de ges till mamman eller barnet i ett tidigt skede.
Muntorrhet
Muntorrhet kan vara en följd av en rad olika saker: biverkning av vissa mediciner, sjukdom, stress, nervositet eller munandning. Det är också vanligt med muntorrhet med stigande ålder.
Muntorrhet ökar risken för karies. Kryddad mat och dryck bränner och svider oftare i en torr mun. Och risken för skador, till exempel skavsår i slemhinnan, ökar när det inte produceras tillräckligt med saliv i munnen.
Den kanske vanligaste orsaken till muntorrhet är biverkningar av vissa läkemedel vid behandling av till exempel allergi och astma, depression, psykiska besvär, högt blodtryck och magkatarr.
Sjukvårdsrådgivningen har en lista på de mediciner som kan orsaka muntorrhet.
Muntorrhet kan vara en följd av vissa sjukdomar, till exempel diabetes, Sjögrens syndrom, anorexia nervosa och reumatism. Strålbehandling av tumörer i huvud- och halsregionen medför ofta också muntorrhet. Ett försämrat allmäntillstånd kan göra munnen torr.
Det är vanligt med muntorrhet när vi blir äldre. Salivkörtlarnas funktion minskar, på samma sätt som att de flesta körtlar i kroppen förändrar sitt beteende med stigande ålder.
Munandning orsakar ofta muntorrhet. Andra orsaker kan vara stress och nervositet.
Berätta alltid för din tandläkare om du ofta känner dig muntorr!
Muntorrhet motverkas genom att du dricker och sköljer munnen med vatten. Undvik däremot juice, saft och läsk eftersom det ökar risken för karies. Mat med tuggmotstånd som tuggas ordentligt stimulerar saliven. Exempel på sådan mat är hårt bröd och morötter.
Smörjande och/eller salivstimulerande medel lindrar också besvären. Till exempel sugtabletter eller tuggummin som innehåller xylitol. Det finns också smörjande och salivstimulerande munsprayer på Apoteket, till exempel Saliva Orthana, Proxident.
Vi kan ibland också rekommendera receptfria fluorpreparat som bland annat hjälper till att minska kariesrisken för muntorra.
Snarkning och sömnapné
Väldigt få människor erkänner inför sig själva och andra att snarkning är ett problem. Oftast beror det på att snarkning varit något man inte gärna talat med sin omgivning om.
Snarkning kan vara ett harmlöst tillstånd, men det kan också utvecklas till, eller vara ett symtom på, ett betydligt allvarligare tillstånd som kallas obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS).
Andningsuppehåll under sömn, så kallad sömnapné, finner man hos minst tio procent av befolkningen. Sömnapné förutom att man är dagtrött ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och för tidig död.
En snarkskena (antiapnéskena) kan vara en lösning för den som lider av snarkning och/eller andningsuppehåll.
Det första steget är då att man tar kontakt med sin vårdcentral. De skickar en remiss till ÖNHkliniken.
Där genomför man en noggrann utredning. De skickar sedan en remiss för skenbehandling till bland annat oss.
Vi är remissinstans för denna typ av behandling och samarbetar nära med ÖNKkliniken.
2023 var vi den klinik med kortast tid från remiss från ÖNH till behandling i landet (enligt Sesarregistret).
Snarkskenan är individuellt utformad. Den framställs efter att man skannar över och underkäken. Skanningen skickas till tandtekniker som gör skenan.
Med hjälp av snarkskenan lyfts underkäken fram. Det hindrar tungan och mjuk gommen att falla bakåt och på så vis skapas förutsättningar att ta bort eller lindra besvären. Kort sagt förhindrar snarkskenan andningsuppehåll och snarkning genom att vidga andningsvägarna när du sover.
Gör rent din skena med diskmedel och kallt vatten. Skenorna missfärgas lätt om man har amalgamfyllningar. Dessa missfärgningar går inte att ta bort.
Ibland kan man behöva en rengörningstablett för att få bort tandsten. Vilken man ska använda skiljer sig mellan olika skenor. Fråga din tandläkare vilken du ska ha.
Ätstörningar
Regelbundna kräkningar under lång tid kan ge frätskador på emaljen. Ofta går det långsamt och känns inte, men skadorna kan bli omfattande.
Till sjukdomsbilden av ätstörningar, anorexi och bulimi, hör regelbundna kräkningar under lång tid. De sura uppstötningar som passerar munnen kan ge frätskador på emaljen. Omfattningen på dessa skador kan variera från mycket små till mer omfattande. Oftast är baksidan på överkäkens framtänder mest utsatta, eftersom denna yta träffas först av magsyran.
Det man först av allt vill komma åt är orsaken till problemet. Sedan gör vi en bedömning på skadan. Hur omfattande den är och hur snabbt den utvecklas.
I detta skeda tar vi ofta foto och skannar av tänderna. Denna skanning kan vi senare jämföra med en nyare och på så sätt exakt se hur utvecklingen är.
Om vi väljer att behandla kan man gör det med plast eller porslin.
Något du bör tänka på är att vänta en stund med att borsta tänderna efter att du kräkts. Magsyran luckrar nämligen upp emaljen, och borstar du medan tandytan är uppluckrat kan tänderna bli repiga. Skölj istället munnen med vatten, eventuellt med lite extra fluor i. Efter någon halvtimme har emaljen hårdnat igen och klarar av en tandborstning.
I övrigt bör tänderna borstas som vanligt, men använd en tandkräm med mindre slipmedel i, och glöm inte rengöring mellan tänderna med tandtråd eller liknande. Undvik frätande drycker, till exempel apelsinjuice. Om du dricker juice eller något liknande, skölj med vatten efteråt.
Många gnisslar/pressar tänder vilket kan förvärra slitaget. En bettskena kan behövas för att skydda tänderna.
Den som kräks ofta blir vanligen muntorr. Salivproduktionen blir lägre, på grund av en allmän uttorkning av kroppen. Suget efter syrliga födoämnen och drycker kan öka. Syrorna i dessa kan medföra att emaljen tunnas ut ännu mer, så dessa födoämnen bör undvikas.
Berätta för din tandläkare om din sjukdom. Han eller hon har tystnadsplikt på samma sätt som läkare, och kan hjälpa dig att förebygga framtida skador!